Pion

Jag minns att vi hade ett par pioner i sommarstugan när jag var liten. De såg ut som två stora buskar i utkanten av gräsmattan och stod uppbundna med träramar omkring för att blommorna inte skulle lägga sig platt ner. Blommorna var djupt röda och visst var de vackra men det mesta jag minns var träramarna, och att de bara blommade en kort period innan de spred sina enorma blad över hela gräsmattan. Jag har med andra ord inte något fantastiskt minne av pioner och har aldrig tänkt på att ha egna i min trädgård förrän jag sprang på denna fina pion i en park.

Jag tog ett par bilder och sökte efter den på nätet. En vanlig vit pion var den vanligaste beskrivning jag kunde läsa om den. Oj, återigen kände jag hur lite jag vet om växternas värld. Första gången jag ser den och så är den vanlig och enkel för andra. Jag sökte lite mer och jag tror att namnet kan vara 'Whitleyi Major'.

Visst är den fin men efter att ha läst att den inte har så god doft så lägger jag eventuella pionplaner på hyllan ett tag. Vi ska nog se om vi klarar av att ta hand om de blommor vi redan har innan jag ska drömma och planera för nya.

Maskrosen

Borde ta bort

Borde ta bort

Jag går förbi och tänker

Hon

förvandlar sig

och sticker

 ut i stora världen

 Jag

går förbi och tänker

Plantagens 'Dr. Westerlund'

Jag har ett starkt minne av "Dr Westerlunds hälsoblomma" från när jag var liten. Det fanns alltid en i köksfönstret som lockade en att gå fram och gnugga på bladen för att sedan njuta av den friska citrondoften på fingrarna. Blommorna gjorde inte mycket väsen av sig men det gjorde ingenting då doften var så härlig.

När jag flyttade hemifrån ville jag gärna ha ett eget exemplar eftersom den fick mig att känna mig "hemma" och efter idogt letande lyckades jag till slut hitta den i ett hörn i en liten blomsteraffär. Kanske var det för att jag glömde att vattna den men den överlevde tyvärr inte vintern. Sen hittade jag ingen förrän jag flyttade ihop med sambon och fast han är en bättre vattnare så tog vi tog sorgligt nog död på den också.

Häromdagen var vi på Plantagen för att handla pelargoner till våra blomlådor och hejsan hoppsan, där stod de plötsligt framför mig. Från barndomen vill jag minnas att färgen på bladen är blekt ljusgröna och lite fjuniga men exemplaren i affären var mörkare och hade inget fjun. Strunt samma tänkte jag, det står ju på skylten att det är "Dr Westerlund" så då är det väl det. 

Väl hemma med min gröna blomma gnuggade jag bladen mellan fingrarna och luktade. INGENTING! Absolut ingenting luktade det. Jag tog ett annat blad och gnuggade. Nej, ingenting, totalt doftlös.

Jag är förvirrad. Vad är det egentligen för blomma jag har köpt? Inte är det en "Dr Westerlunds hälsoblomma" iallafall och inte heller är det en doftpelargon.

Ett annat namn jag känner till på blomman är "Rosengeranium" och jag ska titta noga så att det står det också nästa gång jag hittar en blomma jag tror är en" Dr Westerlunds hälsoblomma". Jag ska även komma ihåg att gnugga på bladen redan i affären.

Lära om växter

När vi flyttade in i höstas fick vi en fin blomgrupp att ha i trädgården. Jag vet inte om de som gav den sa vad det var för växter men jag antog att en av dem var en klassisk Buxbom.

För ett par veckor sedan upptäckte jag små söta blommor på den, tog ett foto med mobilen och la ut på Instagram där jag skrev att det var en Buxbom och fick kommentaren "Buxbom, nej jag tror inte det, så fina blommor har den inte".

Inte? Nej, när jag tänker efter har jag aldrig sett en Buxbom blomma men å andra sidan är det ju många växter jag aldrig sett blomma.

När man är ny med trädgård är det mycket att lära. Nu ljög jag, helt ny är jag inte - vi hade faktiskt en sommarstuga när jag växte upp så jag vet hur pioner, äppelträd, päronträd, plommonträd, körsbär, rabarber, vinbär, krusbär, hallon och brännässlor ser ut men det var många år sedan och jag var mer intresserad av att klättra i träd och stå på händer än att lära mig om växter. När jag väl började intressera mig hade vi sålt sommarstugan. Ärligt talat ligger mitt intresse för växter i att jag tycker om att titta och lukta och jag skulle gärna vilja ha gröna fingrar men när det kommer till kritan tar jag död på det mesta, jag är hopplös på att komma ihåg att vattna och att gräva i jorden där det kryper och ruttnar, ja det är rätt äckligt.

Men som med allt annat så har jag romantiserat trädgård och trädgårdsarbete och tack vare det så finns det en nyfikenhet att vilja upptäcka och lära. Önskar bara att sambon också kunde visa en gnutta intresse, hade varit kul att bolla tankar och idéer med men han backar tre meter bara jag andas ordet blomma. Jag tycker att det är lite konstigt eftersom han är uppvuxen i hus med trädgårdsintresserade föräldrar, lite borde det ju ha smittat av sig.

  

Efter en stunds googlande så hittade jag vad jag tror är min mystiska växt, en Hebe Buxifolia 'Nana'. Det gör inte så mycket att det inte var en Buxbom, den här blommar mycket finare. Tyvärr har ena halvan fått lite stryk i vinter och jag måste klippa bort en del brunt...någon dag.